Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet Den andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även Den andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att Den andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är Den andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras Den andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är Den andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Denna studie tittar på hur ?Den andre? skildras i barnfilm. Materialet som har ställts inför analys bestårav de två Disneyfilmerna Lejonkungenoch Pocahontas, utgivna år 1994 respektive 1995. Fokus för analysen är etnicitet och vilken samhällsgruppsomskildras som ?Den andre? i Lejonkungenoch Pocahontas.För att sätta studien om andraskapande i ett större perspektiv har Edward W.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur människor socialt konstruerar och omkonstruerar sin identitet. Detta har vi gjort utifrån följande frågeställning; Hur kan muslimer i Landskrona socialt konstruera sina identiteter? Genom umma och/eller territoriell tillhörighet? I vår teoridel har vi utgått från ett konstruktivistiskt perspektiv där vi fokuserar oss på teorier kring konstruktion av identitet i allmänhet, av territoriell identitet och av muslimsk identitet, vilka alla är socialt konstruerade och kontextberoende samt att vi använt teorier kring föreställningen om ?Den andre?, som är en grundläggande utgångspunkt för identitetskonstruktionen. För att kunna få veta hur människor själv uppfattar sina identiteter har vi gjort tre stycken intervjuer med tre olika muslimer i staden Landskrona, vilka utgör vårt primärmaterial. Dessa intervjuer har genom en narrativ analys visat hur våra respondenter har konstruerat och/eller omkonstruerat sina identiteter.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur musikvideor producerade för barn i åldrarna mellan 4-12 år förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ?norm? och ?Den andre? utifrån ett postkolonialt perspektiv. Utifrån detta övergripande syfte utgår studien utifrån följande frågeställningar: På vilket sätt upprätthåller musikvideor vars målgrupp är barn från 4-12 år den koloniala distinktionen mellan de som utgör ?norm? och de som utgör ?Den andre?? Hur gestaltas ?den svarte andre? och ?den orientale andre? i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhållanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framställningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillämpats på undersökningens material där jag använt semiotikens teckenlära som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgångspunkt ställde jag följande analysfrågor till texterna: Vad berättas uttryckligen i videorna? Hur framställs maktförhållanden och konflikter? Vilka stereotyper porträtteras? Vilka framstår som auktoriteter? Vilka kläder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fältet där jag bland annat använt mig av teorier gällande västvärldens kunskapsproduktion om ?Den andre?.

At vaere både sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve både en evne til at lytte indad til at kunne håndtere den sårbarhed, det medförer at stå frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor.

När Den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper..

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "Den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "Den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

The aim of this theoretical study is to explain how the notion of the Other and Otherness affect individuals possibilities to form multiple, personal identities. This is done by the use of the theory of the Other and the construction of identities. In my analysis I will be using the power perspective presented by Lukes. The purpose of my study is also to investigate whether a focus on similarity over difference between groups can change the situation for individualsMy study shows that otherness affect individuals identity constructions through stereotyping and categorising. This is made possible by the use of power from outside and inside different groupings.

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån Den andre, och genom de fördomar vi har om Den andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar Den andre.